vendredi 18 mars 2011

ALLOCUTION DU PRESIDENT ARISTIDE A L'AEROPORT INTERNATIONAL TOUSSAINT LOUVERTURE LE 18 MARS 2011

Sè m, Frè m, Onè! Respè! Otorite ki nan Leta Peyi dAyiti, Reprezantan Gouvènman Afrik Du Sud, Anbasadè Matu ak Sè nou Matshidiso, Otorite ki nan òganizasyon Nasyonal kòm entènasyonal, Sèm ak Frèm Ki nan kat kwen peyi ya ou aletranje, Mwen kontan salye n nan lonbraj Ayewopò Toussaint Louverture.

Sèm, Frèm, Onè! Respè! Onè pou ou! Respè pou Ayiti!
Ala kontan m kontan fè youn avèk Minouche, Christine, Michaëlle pou Salye ou e anbrase ou fratènèlman!

Sèm, Frèm, Si w te ka poze men w sou kè mwen, Ou ta santi kijan lap bat pi vit, pi plis Pou di w: Bravo! Mèsi! Bravo! Mèsi!

Bravo pou kouraj ak entèlijans Pèp la! Mèsi mil fwa pou akèy san parèy sa a! Bravo pou tout bèl leson Pèp la deja bay! Mèsi mil mil fwa pou bèl solèy solidarite Ki pa te janm kouche dèyè mòn egzil sa a.

A warm welcome to: Ira Kurzban, Dany Glover, Laura Flynn, James Early, Selma James, widow of CLR James, Margaret Prescod, Paul Burke.

Greetings to: Honorable Deputy Maxin Waters, Randall and Hezel Robinson, Brian Cancanon, Claude Ribbe.
Peace to: Jhon Maxwell and the victims of the disaster in Japan.
Onè ! Respè ! Onè pou ou e respè pou memwa 300.000 viktim tranbleman tè ya ! Respè pou memwa tout moun ki Viktim kolera ou katastwòf politik.
Men nan la men, bradsou bradsa, Ann trese yon bèl kouwòn onè respè Pou Rev Pè Gérard Jean-Juste ak Tout lòt ewo ki sakrifye lavi yo nan Defann diyite Ayiti ki malad grav.

Sèm, Frèm, Pèmèt mwen pataje chalè remèsiman an Ak anpil zanmi ki pa fèt an Ayiti, men Ki renmen Pèp Ayisyen ak tout kè yo.

An 2004, gen nan yo ki te al chèche n Nan peyi Afrik Santral pou akonpaye n Rive nan peyi Jamayik an natandan Prezidan Tabo Mbeki te chwazi depeche Pwòp avyon prezidansyèl Lafrik Di Sid Pou n te retounen nan bra manman Lafrik.

Yon gwo gwo mèsi pou Prezidan Zuma, Prezidan Mbeki, Prezidan Mandela ak Tout lòt sè n ak frè n kap viv nan peyi Afrik Santral, Jamayik ak Afrik di Sid.

Jan m te di l, anvanm kite Afrik di Sid Nan lang isiZoulou ak lang Swahili :

(IsiZoulou)
Yize iHaiti ikude naAfrika, asisoze sazikhohlwa
izimpande zamasiko ethu. Ngesikathi zonke
sizobatshela abantwana nezizukulu zethu :
Manikumbule lapho okoko bethu bazalelwe khona.
Niqubele ngokubona lendawo eya eAfrika.
Niqonde ngqo ngalo mgwaqo.

(Swahili)
Umoja ni nguvu,
Utengano ni udaifu.
Mtu ni watu.

Sa vle di: Menm si Ayiti lwen lAfrik, Nou pap janm bliye rasin kilti nou. Nap toujou di pitit ak pitit pitit nou yo : Sonje kote Zansèt nou yo te fèt.

Kontinye gade nan direksyon lAfrik. Kenbe wout sa a drèt, nèt ale. Linyon fè lafòs, divizyon fè lafeblès. Ki di youn nan nou di nou tout.

Sèm, Frèm, Jan nou konnen, rekonesans fè sans. Pou tout lòt vrè zanmi etranje nou yo Kap viv nan divès lòt peyi sou latè, Nou pwofite voye yon mèsi espesyal.

Vrè zanmi etranje ki la avè n jodiya Ak anpil lòt ki prezan nan lespri yo Se moun ki toujou chèche konprann Ni mwèl soufrans, ni mwèl diyite Kap sikile nan langaj Pèp Ayisyen.

Poum konprann kijan sèvo moun Ki pale 8 a 10 lang fonksyone, Mwen anrejistre ond sèvo wa ak yon Aparèy yo rele elektwoansefalogram.

Pou vrè zanmi sa yo konprann kijan Langaj Pèp Ayisyen chaje ak di plis Tankou mwèl diyite, mwèl soufrans, Yo fè ni kè yo ni brenn pa yo mache Jis yo konn tonbe damou pou Ayiti.

To understand how the human brain processes 8 to 10 languages, I use an EKG machine and record the brain waves. But to understand the Haitian meta-linguistics, true friends of Haiti such as the members of this prestigious delegation, use both their brain and their heart. I think that the bonds linking them to Haiti are deeply rooted in a real love story. What a clear reflection of true love and true friendship! A friend in need is a friend indeed. Thank you so much.

As the brain takes only 100 ms to detect happiness, you may already realize how your presence contributes to make the Haitian people so happy today. In 1804, the Haitian revolution marked the end of slavery. Today, may the Haitian people mark the end of exile and coup d’état while peacefully we must move from social exclusion to social inclusion. Once again, thanks from the bottom of our hearts.

Un saludo muy caloroso y un abrazo fraternal a nuestros hermanos y hermanas de Cuba, especialmente los médicos que se han entregado sin cansancio en la lucha en contra del cólera? Quién sabe cuantas víctimas del cólera ya hubieran muerto, si no fuera por su asistencia médico?

Rechazando la propaganda y acercándose cada día más a los enfermos, Uds cristalizan una fuente de vida y un tejido de solidaridad humana. ! Ojalá que la luz de este testimonio guíe los pasos de tantos hombres hacia un mundo mejor ! A Uds todos, gracias, muchíssimas gracias!

Sèm, Frèm, Siw te ka panche tèt ou sou kè mwen, Ou ta tande aklè kijan li ap chante Yon melodi konsolasyon pou Ayiti. Ayiti manman nou ki bezwen respire Oksijèn diyite pou lawont pa toufel.

Tank mwen kontan pou wè nou tout, Se tank dlo soufrans nou yo ap koule Tankou yon larivyè doulè nan tout kòm.

Tank mwen kontan pou wè nou tout, Se tank larivyè doulè viktim yo anvi Dechire kèm poul vin ponpe nan jem.

Si mwen menm ki fenk retounen lakay, Se konsam santim, ou pa bezwen dim Kijan manjezon doulè sa a rèd pou wou.

Depi tranbleman tè goudougoudou wa, Sim te ka transfòme chanm kèm an Chanm kay, tout viktim tap jwenn kay Pou sispann dòmi nan lari, nan labou, Anba tant chire kole pyese moso prela , Moso dra, moso katon IMILYASYON.

Wi, imilyasyon yon Ayisyen, Se imilyasyon tout Ayisyen. Lè diyite yon Ayisyen blese, Se nou tout Ayisyen ki senyen.

San nou se san Tousen Louvèti, Nou pa ka trayi san nou. Non ! San nou se san Tousen Louvèti, Nou pa ka trayi san nou. Non !

Sèm, Frèm, Jodi ya, akouchman retou wa fèt Anba lonbrayTousen Louvèti. Lè yo te kidnapel pou egzilel Nan mwa jen 1802, li te deja di :

Rasin libète yo anpil e yo plante fon. Koupe pye libète sa a se youn, men Rive elimine tout rasin yo, se jamè.

Ochan pou Jeni sa a ki te leve lonè Tout pitit zantray Manman Lafrik ! Ochan pou tout rasin libète ki fleri Anba dekonm poun te ka retounen.

Jodi ya, anba lonbray Tousen Louvèti, Nou kontan vin kanpe ak tout jèn yo, Nou menm nouvèl jenerayon ki vle : Edikasyon nan diyite, san eksklizyon.

Nou gen rezon paske Sin pa sove diyite nou, Diyiten ap sove kiten.
Wi, nou gen rezon paske Pwoblèm nan se eksklizyon, Solisyon an se enklizyon.
Eksklizyon Fanmi Lavalas Se eksklizyon majorite ya. Eksklizyon majorite ya egal Koupe egzakteman branch Ke nou tout chita sou li ya.

Pwoblèm nan se eksklizyon, Solisyon an, se enklizyon Tout Ayisyen san patipri Paske tout moun se moun. Donk,vòt tout moun konte.

An 1804, apre lendepandans, Te gen 20 medsen ak 2 dantis Pou 400.000 moun nan peyi ya.

Jodia, pa menm gen 2 doktè Pou chak 11.000 Ayisyen. Sa a, sa a se youn nan rezilta Mòd edikasyon ekslizyon wan.

Pou lonè Papa Jan Jak Desalin, Nou vin pote ti konkou pa n. Si balon edikasyon an santre Sou teren diyite, fòk wè pa wè, Nou mete eksklizyon awoutsay.

E lè sa a nouvèl jenerasyon an Pral kòmanse benefisye nan Richès kap dòmi nan zantray Peyi dAyiti nou an, kidonk :

Lò, kwiv, iranyòm, boksit, Ajan, poutzolan, mab elatriye. Kabonat kalsyòm ki nan Payan, Miragwan, depase $ 23 milya.

Rezèv petwòl la, san dout, Pi plis anpil pase sa nou kwè. Dayè nou menm menm Ayisyen, Nou se pi gwo, pi gwo richès la.

Sè m, Frè m, Pandan 7 an, nou kominike a distans. Jodi ya, nou la pou ansanm ansanm, Nou simen lapè toupatou, tout tan, Tout kote pou tout fòm vyolans kaba.

Nou menm Ayisyen ki renmen lapè, Nou kondane tout kalite fòm vyolans Pou edikasyon jenès la ka debouche Sou lapè nan tèt ak lapè nan vant.

Sè m, Frè m, Pandan 7 an, nou kominike a distans. Jodia, nou la, nou la ansanm, kòtakòt. Nou la, lakay, paske lakay se lakay. Nou la ak nou tout ki la pou nou al la :

La kote mizè, grangou, chomaj, Ensekirite, kidnaping, koripsyon, Dwòg, vyolans, trayizon, enjistis, Rasis, eksklizyon ak esklavaj modèn Pap toujou kanpe la pou fè n delala.

Ayiti nou an malad grav anpil. Soti 29 Fevriye 2004 rive jodi ya, Maladi ya malerezman vin pi grav.

Men, byen mal pa vle di lanmò : Pi gwo espwa Ayiti, se Ayisyen. Pi gwo remèd Ayiti, se lanmou.

Apre 7 ane egzil sa yo, nou deklare 7 fwa 77 fwa 7 fwa se Mèm Amou. Mèm Amou pou ou ki isit an Ayiti. Mèm Amou pou ou ki aletranje.

Si jodi ya nou youn retrouve n Nan bra lòt, isit, isit la menm, Se gras a ou kem renmen amò.

Jeunesse de mon Pays,

Vous, Jeunes Héros et Héroïnes d’Haïti, Vous, amoureux, amoureuses de la liberté, Soyons tous présents au rendez-vous De la Première République Noire, Tapie sous le poids de ces 25.000.000 De tonnes métriques de décombres.

Si l’éclosion du crocus dépend des rayons du soleil, L’éclosion d’Haïti dépend du soleil de notre amour.

Haïti nous unit à cette terre comme le pétiole relie le limbe à la tige. Tige de liberté conquise, combattue, battue mais jamais abattue.

Tige de liberté dont la nervure principale symbolise notre dignité. Tige de liberté dont la sève est et demeure l’amour par excellence.

Si l’éclosion du crocus dépend des rayons du soleil, L’éclosion d’Haïti dépend du soleil de notre amour.

Haïti, Haïti, plus je m’éloigne de toi, moins je respire. Haïti, Haïti, je t’aime et je t’aimerai toujours. Toujours !

Sè m, Frè m, Lè w tande deklarasyon damou sa a, Se bò sèvo goch ou ki kapte pawòl la, Pandan bò sèvo dwat la kapte emosyon Ak mizik ke pawòl la pote pou ou wa. Kidonk, chak pati nan kò wa gen wòl li.

Wòl pa m se sèvi ou nan lanmou. Wòl pa w se viv pou Ayiti pa mouri. Wòl bon patriyòt se renmen peyi l.

Bon tan, move tan: SE MÈM AMOU ! An egzil ou lakay : SE MÈM AMOU ! Avè w pou toujou : SE MÈM AMOU !


"Yon sèl nou fèb, ansanm nou fò, ansanm, ansanm nou se Lavalas"
CFLHO P.O.BOX 2252
Fort Pierce, Florida 34954
http://www.fanmilavalas.net/
 info@fanmilavalas.net
312-735-6297

jeudi 17 mars 2011

Dr. Jean-Bertrand Aristide Former President of Haiti

Bafowetu nodadewethu,
httpLwafika usuku olungaliyo! Usuku lokuvalelisa phambi kokubuyela ekhaya. Usuku lokubonga ngenhliziyo yonke uMongameli uZuma nohulumeni, uMongameli omdala uMbeki nomkakhe MaZanele, uTata othandekayo uMadiba nomndeni wakhe, abangane bethu baseUniversity of South Africa neWits University, nani nonke bafowetu nodadewethu baseNingizimu Afrika.

Mina nomdeni wami, ngeke sasikhohlwa lesi sikhathi eside futhi esihle esihlale la nani, enhliziyweni kamama Afrika.Umoya wobuntu siwubonile kusukela ngalolo suku lokuqala sihlangana nongqongqoshe uDlamini Zuma ngo 2003 ngalo kuze kube namuhla. Hayibo ! Okoko bethu vele bayaziqhenya ngathi wakathi siyakombisa ukuthi umuntu ngumuntu ngabantu. Halala Afrika! Halala izinkanyezi zobuntu zaseNingizimu Afrika!Ukuhlakhanipa kwokoko bethu kuyingqala! Ubuntu nodumo lweAfrika nalelizwe. Umhlaba udinga vele lokuzibamba ngomoya ophanzi. Izinkanyezi zobuntu mazikhanyise ezulwini nomhlaba wonke jikelele.

Kuyiqiniso uma kuthiwa: “Lapho kukhona uthando, indlela ikhona.” Yiqiniso ngoba uthando ngumoya omuhle ongakheti bala; uthando aluboni imingcele. Ngenxa yalo moya wobuntu, loluthando vele lwaluvutha ngaphakathi kithina, futhi sifuna ukuthi luvuthe izinsuku zonke.

Thina nomkami uMildred nabantwana bethu uChristine noMichaëlle, kufanele ukuba sihambe manje. Ngakolunye uhlangothi, sifikelwa usizi lokubashiya abangane abathandekayo, kodwa ngakolunye futhi, umoya wethu uthi cwa ngoba sibuyela ekhaya ngemuva kweminyaka esikhombisa. Futhi laphaya, eHaiti, bajabula kakhulu ngoba basilindile, bebefuna ukuthi sibuyele ekhaya ngokushesha. Kuyimvelo lokho! Iphupho labo lizofezeka. Ndawonye, sizoqhubeka ngokwabelana ngaloluthando olungapheliyo.

Yize iHaiti ikude nalapha, thina ma-Afrika nezizukulu zikaMama Afrika, sizokhumbulana kakhulu. Kuhle ukugcina amasiko ethu nezimpande zomndeni wase-Afrika. Asisoze sayikhohlwa leyo minyaka esikhombisa. Asisoze sazikhohlwa izimpande zamasiko ethu. Ngesikathi zonke sizobatshela abantwana nezizukulu zethu : Manikumbule lapho okoko bethu bazalelwe khona. Niqubele ngokubona lendawo eya eAfrika. Niqonde ngqo ngalo mgwaqo.

Bafowetu nodadewethu, kafushane, singabonga kanjani? Kealeboga ka pelo yame yotlhe. Sibonga kakhulu futhi kubangane bethu ababalwa kulezo zigidi ezingamashumi amahlanu zabantu abakhuluma isiSwahili. Kubo sithi: Rafiki zetu, salamu nyingi sana! Umoja ni nguvu, utengano ni udaifu. Mtu ni watu. Nanitakia kila la heri!

Bafowethu nodadewethu, sinifisela impilo enhle nokuhle kodwa. Inyanga kayizelaphi ! UNkulunkulu abe nani ! Ukwanda kwaliwa umthakathi !

Baie dankie. Tot siens !



17 March 2011

Dr. Jean-Bertrand Aristide Former President of Haiti
Pretoria, South Africa

(Translation from Zulu language)

Dear brothers and sisters.

The great day has arrived! The day to say good bye before returning home. The day to whole-heartedly thank President Zuma and the Government, Former President Mbeki and his wife Zanele, our beloved Madiba and his family, dear friends of the University of South Africa and Wits University, all of you, brothers and sisters of South Africa.

My family and I will never forget this long and beautiful time spent with you in the heart of Mama Africa. We saw the spirit of Ubuntu from the first day that we met with Minister Dlamini Zuma in 2003, until today. Indeed, the cleverness of our Ancestors is outstanding. Ubuntu is an honour to Africa and to this country. The world truly needs this philosophy. May the stars of Ubuntu shine in the sky over the entire world!

It is true to say: “Where there is love, there is a way out.” It is true because love is the great spirit that transcends colour; love doesn’t see borders. Because of this spirit of Ubuntu, this love burns inside of us and we want to keep it burning every day.

My wife Mildred, our daughters Christine, Michaëlle and I, must leave today. On one side we experience sadness in leaving our dear friends, but on the other hand, we are delighted to return home after 7 years. In Haiti also they are very happy because they were waiting for us and they have wanted for us to be back home as soon as possible. It’s normal. Their dream will be fulfilled. Together, we will continue to share this endless love.

Although Haiti is far from here, we Africans and descendents of Africans will remember each other. It is great to preserve our culture and the roots of our African family. We will never forget these 7 years. We will never forget the roots of our culture. We will always tell our children and great children: Remember the birthplace of our Ancestors, keep looking at the way that leads to Africa, go straight on that road.

Dear sisters and brothers, in short, how to express our gratitude?

(Isiswana language) Thank you from the bottom of our hearts!

(Zulu language) Thanks to our friends from among the 50 millions Swahili speakers. To them we say:

(Swahili language) Warm greetings, dear friends! Unity is strength, division is weakness. I am because we are. We are because I am. Best wishes to you!

(Zulu language) Dear brothers and sisters, we wish you a prosperous life and all the best!

(Afrikaans language) Thank you ! Bye bye !

17 March 2011













"Yon sèl nou fèb, ansanm nou fò, ansanm, ansanm nou se Lavalas" CFLHO P.O.BOX 2252 Fort Pierce, Florida 34954 www.fanmilavalas.net info@fanmilavalas.net 312-735-6297

mardi 15 mars 2011

Kouray Pèp Japonè

Kouray pèp Japon
Pèp ki pa kapon
Men ki pran nan won
Pran nan move won
Move won pon gongon
Tè tranble vonvon
Tsunami twou bouyon
Fè lanmò fè tiyon
Tchwe lavi pa milyon
Men kouray pèp Japon

Yon minit rekèyman
Pou yon pèp ki vanyan
Pèp ki pa gran panpan
Yon pèp konbatan
Flonn lanmò fè pantan
Patann te tranbleman
Kraze kou flanmnan
Fann zantray manman
Kouray pèp vanyan

Yon maten vandredi
Yon maten san manti
Zèb lanmò pran fleri
Toupizi flè lavi
Lage Japonè nan kouri
Lage Japonèz nan lari
Plizyè santèn mouri
Plizyè milye peri
Men lavi pat fini
Lavi gen pou l souri
Sou figi Okochou Suzuki

Japonè frè n
Japonè sè n
Si peyi w an devèn
Si peyi w pran nan sèn
Lanmò pa gen sirèn
Kalamite se sèl rèn
Ayiti santi mizè n
Soufrans ak kalvè n
Pèp Ayiti di w l avè n
Wi li avè n
Japonè sè n
Ayisyen solidè n
Lavalas di n l avè n
Lavalas di ou nan kè n

Pèp Japon, Kouray
Yon Lavalas kouray
Kouray pou n batay
Pou n sot nan pasay
Pou n kraze ayayay
Ratibwaze deblozay
Pou n mate zagribay
Pou lanmò ka fè flay

Japonè patizan n
Japonè menm gout san n
Zantray Ayiti fin fann
Lè n wè tankou sann
Dlo bwote Chou ak Wann
De tchovi ki t ap vann
Pate, patat ak bannann
Sosis, òtdòg ak vyann
Yo mouri san zatann
Fè peyi w vin savann
Pèp Japon se gout san n

Kouray pèp mèvèy
Yon boukè flè solèy
Pou ti kè w ki an dèy
Pou seche dlo ak fèy
Pou bliye doulè sèkèy
Pèp ki san parèy
Ki gen bon akèy

Pyè Japon poze
Tout Ayiti sonje
Li pa manje manje bliye
Lè douz janvye te rive
Lanmen solidarite
Moso kè w ou te lonje
Pou w sove n nan danje
Nan malè w ye
Ayiti pou ou voye
Yon gwo bèl bouke
Yon bouke SOLIDARITE



"Yon sèl nou fèb, ansanm nou fò, ansanm, ansanm nou se Lavalas"
CFLHO
P.O.BOX 2252
Fort Pierce, Florida 34954
http://www.fanmilavalas.net/
info@fanmilavalas.net
312-735-6297

lundi 14 mars 2011

PRELUDE AU RETOUR DU PRESIDENT JEAN-BERTRAND ARISTIDE EN HAITI.

Chers Compatriotes, Lavalassiens, Sympathisants, patriotes et amis de la Démocratie,

En vue d’extérioriser notre désir ardent de revoir cette semaine le Président Jean-Bertrand Aristide sur le sol Haïtien, nous lavalassiens d’outre-mer en solidarité avec tous les lavalassiens d’Haïti vous invitons à une grande manifestation pacifique le vendredi 18 mars prochain en face du bâtiment fédéral de Miami au 167 W Flagger Street.

Une démonstration similaire aura également lieu dans plusieurs villes des Etats-Unis de même qu'en Haïti.

Nous profitons de cette occasion pour rappeler à tous les membres de Fanmi Lavalas d’être prêt a transformer ces revendications en une grande fête populaire au cas ou le retour aurait lieu avant le 18 Mars.

Nous encourageons tous les lavalassiens a travers le monde à en faire de même afin de prouver leur amour indéfectible envers leur leader Dr. Jean Bertrand Aristide.

En attendant d’autres préparatifs, nous vous communiquons les adresses suivantes:

Quand : Vendredi 18 Mars 2011
Ou : 167 W. Flagler Street, Miami Florida en face du bâtiment fédéral
Heure : 12 to 2 PM
Objet : Le Retour de Jean-Bertrand Aristide en Haïti
contactez:Tony Jeanthenor au (786)587-5384
Rodrigue Marcellus (786)290-6619

Quand : Vendredi 18 Mars 2011
Ou : 55 W. 125th Street, Harlem, NY en face du bureau du Président Clinton
Heure : 12 to 2 PM
Objet : Le Retour de Jean-Bertrand Aristide en Haïti
contactez: Minouche (917)662-3725
Pirèd (718)282-1075
Vanupieds (718) 217-6713

Quand : Vendredi 18 Mars 2011
Ou : 55 W. Randolph St. Devant Daley Center
Heure : 12 to 2PM
Objet : Le Retour de Jean-Bertrand Aristide en Haïti
contactez: Dieujuste Kerizareth (847) 293-0165
Elion Mirtil (773)664-4134


YON SÈL NOU FÈB, ANSANM NOU FÒ, ANSANM ANSANM NOU SE LAVALAS

"Yon sèl nou fèb, ansanm nou fò, ansanm, ansanm nou se Lavalas"
CFLHO
P.O.BOX 2252
Fort Pierce, Florida 34954
http://www.fanmilavalas.net/
info@fanmilavalas.net
312-735-6297

PRELUDE TO THE RETURN OF PRESIDENT JEAN-BERTRAND ARISTIDE AND STAY FOCUSED AT ALL LEVELS UNTIL HE IS ON HAITIAN SOIL.

Dear Compatriots, Lavalas, Supporters, Patriots and Friends of Democracy,

To externalize our desire to see this week President Jean-Bertrand Aristide on Haitian soil, we, members of Fanmi Lavalas overseas in solidarity with all Lavalas members in Haiti, cordially invite you to a peaceful mass demonstration next Friday, March 18 in several cities in the United States and in Haiti.

We take this opportunity to remind all members of Fanmi Lavalas to stand ready to transform these gatherings into a festival if the return takes place before next Friday March 18 to show the world that our love is unwavering for our beloved leader Jean Bertrand Aristide.

We take this opportunity to communicate to you now these addresses and will update the list as more information becomes available.

When: Friday, March 18, 2011
Where: 167 W. Flagler Street, Miami, Florida in front of the federal building
Time: 12 to 2 PM
Subject: The Return of Jean-Bertrand Aristide in Haiti
Contact: Tony Jeanthenor at (786) 587-5384
Rodrigue Marcellus (786) 290-6619

When: Friday, March 18, 2011
Where: 55 W. 125th Street, Harlem, NY in front of the office of President Clinton
Time: 12 to 2 PM
Subject: The Return of Jean-Bertrand Aristide in Haiti
Contact: Minouche (917) 662-3725
Pirèd (718) 282-1075
Vanupieds (718) 217-6713

When: Friday, March 18, 2011
Where: 55 W. Randolph at the Daley Center
Time: 12 to 2 PM
Subject: The Return of Jean-Bertrand Aristide in Haiti
Contact: Dieujuste Kerizareth (847) 293-0165
Elion Mirtil (773) 664-4134


YON SÈL FÈB NOU, ANSANM NOU FÒ, ANSANM ANSANM, NOU SE LAVALAS

"Yon sèl nou fèb, ansanm nou fò, ansanm, ansanm nou se Lavalas"
CFLHO
P.O.BOX 2252
Fort Pierce, Florida 34954
http://www.fanmilavalas.net/
info@fanmilavalas.net
312-735-6297